[ hem ]

varför dessa sidor?

information?

kärnkraft?

digi-tv?

sprutbyten i vasa?

marknaden?

bredband?

skolan?

Informationssamhället

Vi lever i det så kallade informationssamhället; det är de flesta överens om. Vad vi däremot inte är överens om är vad detta egentligen betyder.

En vanlig myt är att detta överflöd av information på något sätt skulle öka demokratin, göra oss lyckligare och öka vår kunskap.

 

Myt 1: Man behöver inte kunna något, bara man vet var man slå upp det

En annan myt är att vi inte behöver lära oss någonting, eftersom det är så lätt att hitta information när man behöver det. Man hör ofta: "man behöver inte kunna någonting, bara man vet var det finns att slå upp om man behöver det". Detta är bullshit! Orsaken till att det inte stämmer beror på några andra missuppfattningar.

 

Myt 2: Information är kunskap

Det finns de som tror att bara för att man har information om någonting, så har man automatiskt kunskap om detta. Detta tyder tyvärr på en total okunskap om vad kunskap egentligen är.

Vi omges av mängder av data. Först när data blir strukturerat blir det till information. Först när denna information kan relateras till annan information och tidigare kunskap blir informationen till kunskap. Vi omges t.ex. hela tiden av meteorologiska fenomen. Först när vi kan ge detta ett namn blir det till information. När vi sedan kan dra slutsatser av detta blir det kunskap:

"Väder" är data.

"Det regnar" är information.

"Jag kommer att bli våt" är kunskap.

 

Detta betyder att information och kunskap inte behöver betyda samma sak kunskap. En person som aldrig varit utomhus har inte kunskapen om att regn betyder att han blir våt. (Jo jag vet att detta exempel är lite sökt, men jag kom inte på något bättre)

 

Myt 3: Större mängder information betyder automatiskt mer information

Utmärkande för informationssamhället är de stora mängder information som vi har tillgång till; särskilt via Internet. Detta betyder inte nödvändigtvis att vi har tillgång till mer information. Om vi ser på massmedia, så har det skett en tydlig "fördumning" i utbudet.

När man för ett antal år sedan sökte efter t.ex. datatidskrifter så fanns det en stor mängd specialtidskrifter. Ville man lära sig programmering fanns det tidskrifter om detta. Om man nuförtiden söker efter datatidskrifter hittar man mest speltidningar och tidskrifter där tydligen layouten är viktigare än innehållet. Ytlig information är lätt att hitta men djup information är betydligt svårare.

 

Nu betyder inte detta att Internet inte skulle ha en funktion att fylla men...

 

Myt 4: Internet kan ersätta bibliotek

Ett begrepp som ständigt dyker upp när Internet och dess information diskuteras är "validitet", d.v.s. kan vi lita på informationen och är den sann. Vem som helst kan sätta ut en webbsajt som ser hur officiell ut som helt, men detta betyder inte att informationen är sann. Om detta är viktigt eller inte beror på typen av information.

 

Vi kan dela in information i några olika delklasser:

 

1. Trivia och "underhållningsinformation"

Det finns mängder av webbsidor som tar upp trivia. Ett exempel är sidorna med konstiga lagar. Det kan vara kul att veta att det är förbjudet för renar i Alaska att ha sexuellt umgänge på trottoarer, men om denna information skulle vara felaktig så gör det ingenting (förutsatt att man inte är ren och bosatt i Alaska, men jag antar att renar inte använder Internet).

Mycket av den information vi får är egentligen helt oväsentlig för vårt liv, utan är bara "kul saker". För den typen av information är validiteten inte viktig.

 

2. Viktig information som är lätt att testa

Jag använder själv Internet som källa för programkod. Kod som hittas går enkelt att testköra och antingen fungerar den eller så inte. Om den inte fungerar så får jag helt enkelt söka vidare.

Validiteten är viktig, men går enkelt att testa. Det finns en teoretisk risk att någon lustigkurre sätter ut kod som förstör data istället för att göra det som den påstås göra, men om man håller sig till de mer kända webbsajterna är risken ytterst liten.

 

3. Viktig information som är svårare att testa

Det finns en mängd medicinskt inriktade webbsajter som påstår sig kunna ge lika bra information som en "riktig" läkare. Informationen som ges kan vara mycket viktig, men validiteten är lite svårare att testa. I värsta fall kan man bli sjuk och kanske dö.

Man kan använda Internet för att söka information, men man måste i så fall veta exakt vad man söker efter och dessutom söka fram en mängd olika källor som man väger mot varandra. Har man fått en diagnos på en viss sjukdom, så kan man söka fram information om denna på nätet. Det är oftast lättare än att försöka pressa fram informationen ur en ovillig läkare.

Förr eller senare kommer man ändå att behöva besöka ett bibliotek för att slå upp informationen i en tryckt källa.

 

4. "Vetenskaplig" information

En aspekt med informationssamhället som ofta nämns är att den suddar ut de regionala aspekterna. Oavsett var man befinner sig i världen så har man tillgång till samma information. Detta är tyvärr inte sant.

I samma ögonblick man försöker gå på djupet, så inser man att ett bra vetenskapligt bibliotek är den enda vägen. Internetinformationen är ytlig, men man kan ibland hitta hänvisningar till böcker som skulle kunna ge mer information.

Vad gör man då? Man kan gå till det lokala kommunbiblioteket, men sannolikheten att de skall ha den sökta boken är i stort sett obefintlig. Man kan försöka sig på fjärrlån, men det får man oftast bara göra med studielitteratur som behövs för egna studier.

Har man tur bor man i närheten av ett vetenskapsbibliotek, och har där möjlighet att hitta boken, men dessa finns bara i de större universitetsstäderna.

I Vasa är de mycket stolta över sitt "vetenskapsbibliotek" Tritonia. Tyvärr har man där satsat alla resurser på ett "skrytbygge", för så många böcker finns där inte. Mest finns det kursböcker som hör till de skolor som ligger bakom Tritonia.

Problemet är att jag skulle vilja få tag på böcker om t.ex. psykologi, sociologi, genetik, beteendevetenskap och medicin. Inte för att jag studerar dessa ämnen, utan för att i dessa sektorer finns en hel del som jag skulle vilja veta mer om. Inga av de böcker jag sökt efter har funnits, och det är allmänna och kända verk jag sökt efter; inga ovanliga böcker tryckta i tre exemplar.

 

Internet kan bara ge mig ytlig information, och i samma ögonblick jag vill gå på djupet så inser jag att jag inte har samma möjligheter som de som bor i större städer.

I informationssamhället ställs det högre krav på biblioteken än tidigare, men utvecklingen går snarare åt fel håll och biblioteken utarmas och antas ersättas med Internet.

 

Myt 5: Kunskap är samma sak som förståelse

Även om vi lyckats omvandla information till kunskap så är inte detta samma sak som att vi förstår det.

 

Vi kan ta ett litet exempel ur matematiken:

Du kanske har information om att det finns något som heter kvadratrot.

Du har kanske även kunskapen om hur den räknas ut (kanske med hjälp av en miniräknare). Du kanske till och med vet att kvadratroten av fyra blir två.

Betyder detta då automatiskt att du förstår kvadratrötter? Inte nödvändigtvis. Du kan testa dig själv med följande två frågor:

 

1. Vad blir kvadratroten av -4 och varför?

2. Vad blir 41/2 och varför?

 

Kan du svaren på dessa frågor (i och 2), så kanske du har en förståelse för kvadratrötter, i annat fall kanske du bara kan kvadratrötter.

 

Så vart leder detta oss?

 

Du behöver inte kunna någonting, bara du förstår det

Detta låter ju lite konstigt, men jag kan ta ett litet exempel från min ungdom:

 

Jag hade en ekonometritent på Hanken någon gång under 80-talet, och som vanligt hade jag ju glömt att kontrollera om man fick ha med sig något material. Så klart skulle vi ha ett häfte med vanliga formler med oss, och tenten utgick från att vi hade detta material. Vi skulle räkna ut annuiteter på lån, d.v.s. en fast betalning på lånet som innefattade avkortning och ränta.

En enkel fråga, förutsatt att man hade formelsamlingen eller åtminstone kommer i håg formeln. Jag hade inte formeln med mig och kom förståss inte ihåg den heller.

 

Det jag däremot hade var förståelse. Jag förstod hur annuiteter fungerade; hur räntan måste minska och avkortningen öka för att få raten konstant. Dessutom kom jag ihåg hur man räknade enkel ränta. Jag tänker inte gå in på detaljerna här, men detta räckte till för att härleda sig fram till annuitetsformeln (som inte är helt trivial).

Efter den dagen är jag helt säker på att om man förstår en sak, kan man komma fram till kunskap, men om man bara kan en sak behöver man inte förstå den.

 

Därav följer att förståelse är viktigare än kunskap.

 

Leder ökad information till ökad förståelse?

Ibland råkar man ut för paradoxen att ju mer man kan desto mindre begriper man. Överflödet av ytlig information gör dels oss mindre mottagliga för eventuell väsentlig information och dels mindre benägna att behandla informationen. Vi lever i en värld där vi "zappar" mellan olika typer av information, utan att låta denna konsolideras i hjärnan.

Många gånger tar vi dessutom informationen på ett likgiktigt sätt. Det är dock lite konstigt med våra hjärnor. Om vi tar emot information, men även sätter in känslor till informationen så aktiveras hjärnans minnescentrum. En sak vi lär oss när vi är lyckliga, skräckslagna eller uppvisar någon annan emotion, kommer att "fastna" bättre än någonting vi lär oss helt likgiltigt.

 

I informationssamhället hinner vi inte förstå något av informationen, vilket leder till att vi trots all information egentligen bara blir dummare.

 

För att ytterligare komplicera saker...

... så kan vi konstatera att bara för att man förstår någonting behöver man ändå inte begripa det. Jag förstår hur det politiska systemet är uppbyggt, men jag begriper ändå inte hur vissa av våra politiska ledare kunnat uppnå den position de har. Nog om detta.


© anders enges, 2002